Elevenlovers

Idag är det 8 dagar kvar tills alla fina lämnar Svalöv och Fridhem. Vemodet stiger i halsen, tårarna över tiden här, bitterheten över ens val, tröttheten av att umgås så tätt med människor. Jag älskar dem, och nu efter, vaddå? 8 månader, så åker alla hem till sig och, just nu, precis nu, slogs världens mest klyschiga avslutningslåt på. Graduation song med Vitamin C. Jag känner bara Snälla nån, skjut mig nu. Människor jag bara pratat några gånger med, men som jag ändå älskar, de har gett mig perspektiv, och de har gett mig ett eget sätt att tänka. Jag kommer sakna dem så mycket. Några av dem kommer tillbaka efter sommaren, men de flesta försvinner ur mitt liv för alltid. Avsked och avslut är det absolut värsta jag vet. Jag vill inte att det ska ta slut.

Will these memories fade when I leave this town
I keep on thinking that it's not Goodbye

As we go on we remember
all the times we had together

Allt känns så klyschigt sorgligt och jobbigt.

Imorgon fyller Emma äntligen 20 år! Subkulturer är temat. Jag tänker tänka på en kvinna med långt brunt hår och jävligt snygg kropp när jag klär på mig imorgon så blir allt härligt och roligt.  Självklart allt för Emmas skull! Och jag ska självklart rimma för henne.

Grattis Min fina Emma
Nu när Du är Tjugo
Så kan du Äntligen klämma
En ärligt införskaffad Öl
I höst kommer ditt Liv
Komma på rätt Köl
Snart är året på fridhem slut
Och Det ska i fira med Absolut
Men först ska vi fira en fin Krämkropp
Med hemmagjort Vin och Upplopp
På grön i Subkulturers Anda
Jag Kommer inte som Panda

En till höst på fridhems folkhögskola ser det ut att bli ändå. Mitt liv gick inte som jag ville det här året, men i höst så ska viljan vara tillbaka. En riktig vilja denna gång. Annars så får det bli en KY-utbildning. Målare. Som pappa skulle kallat det: "Ett riktigt jobb." Jag tror det är min grej, något man lämnar på jobbet, medans hemma är hemma. Jag vet inte, men det blir nog bra.