WÄ
Modevisning på söndag alltså. Prova kläder på modeller imorrn alltså. Jag känner att stress är inte längre ett problem, utan nånslags nervositet, att jag inte ska hinna sy klart en hel del grejer imorgon. En herrtröja, en svart klänning, en lila klänning, och eventuellt en hallonröd tröja. Det är inte mycket kvar på dem.
Men tänk om jag sätter i halsen som jag alltid gör när jag ska ta tag i saker? Jag hade hoppats att farmors symaskin skulle funka att sy på, men ovelocken var seriöst skitdålig. Annars hade jag vart klar med den där herrtröjan vid det här laget. Den lila klänningen då, som skulle vara mitt huvudplagg, den är inte i närheten klar. Men det löser sig väl? Eller hur? Snälla säg att det löser sig.
Jag hade hoppats att den här modevisningen skulle ge nånslags upprättelse efter det mitt livs största fiasko: Gymnasiet. Jag hoppas fortfarande och försöker fokusera på målet. Försöker se slutresultatet. Men nu ligger jag inte på topp.
Men imorgon så kommer jag känna hur allt faller på plats, eller hur?
