Mensvärk
Har nog mitt livs i särklass värsta mensvärk. Det är fan inte ens kul. Plus att jag spydde ner halva rummet och kallsvettades och låg i kramper i en kvart innan jag ens kunde göra något åt det. Kunde bara ligga där och känna hur förjävligt det måste sett ut, och hur förjävlig jag såg ut och framför allt, hur jävla förjävlig jag kände mig. Men helt plötsligt fick jag mina krafter åter, gick till skolan på den näst sista fredagen, för fikat. Och det var nog den mest välbehövliga fikan jag ätit. Shit asså. Sen så måste man fixa allt sån själv. Hur ska det gå. Man har levt så skyddat som i en bubbla, och man har inte den blekaste. Nästa gång jag spyr har jag antagligen inget fika att gå till. Jag får bara hoppas att Adam får för sig att köpa en bulle på vägen hem.
Kommentarer
Trackback