Två helt olika helger
Förra helgen blev, som känt, Sverigedemokraterna invalda i Sveriges Riksdag. En sk. Mörk Dag i Historien. Jag skämdes tillsammans med de återstående 94,3% som inte heller röstade på SD. Det verkar vara kaos i landet.
Denna helg däremot. Helt underbar. Dyrt och obekvämt, men fan vad bra jag har mått, all den senaste månadens skit la jag bakom mig, för några dagar utan djup grå bitterhet och ledsamhet, bort från den här platsen med alla minnen, och all dålig energi. Bara lugnt och gött och fest och slir i Göteborg. Vernissage på Nordhem, med likadana fåtöljer som här. Med tunna madrasser och fina lägenheter, och med fint folk och med fullt folk. Nya skor, nya strumpfhosen, nya krafter återvänder jag med från Göteborg. Såg Carl Jan på gatan i göteborg och Maja i the Sounds i Malmö. En snubbe trodde jag var minst 27 och jag såg en massa folk jag känner och folk jag känner igen. Nu är jag dödstrött och det känns som jag ska sova i hundra år.
Nu börjar det...
Nu börjar vakan. Jag har röstat och får väl hoppas på det bästa. Man kan inte göra så mycket ändå.
Hela dan igår och idag har varit sjuka. Har aldrig vart så nervös och slagrädd som jag var igår. Jag var rädd för en studsboll, och på pressbyrån var jag rädd att nån skulle komma in och klubba mig i huvet. "Men det är ju inte medeltiden längre." Konstaterade jag.
Sen blev jag stressad när vi spelade kort, och jag har väl aldrig haft så mycket nervositet och spänning i kroppen som idag. Vad är det för fel på mä. Tänkte nyss att det kanske är rastlösheten, kanske är missnöjet eller något åt det hållet. Det har aldrig frodats som det gör nu. Nu fick nån ett sms och jag ryckte till. Alltså, nerverna ligger utanpå nu.
Hela dan igår och idag har varit sjuka. Har aldrig vart så nervös och slagrädd som jag var igår. Jag var rädd för en studsboll, och på pressbyrån var jag rädd att nån skulle komma in och klubba mig i huvet. "Men det är ju inte medeltiden längre." Konstaterade jag.
Sen blev jag stressad när vi spelade kort, och jag har väl aldrig haft så mycket nervositet och spänning i kroppen som idag. Vad är det för fel på mä. Tänkte nyss att det kanske är rastlösheten, kanske är missnöjet eller något åt det hållet. Det har aldrig frodats som det gör nu. Nu fick nån ett sms och jag ryckte till. Alltså, nerverna ligger utanpå nu.
blåttröttellermittimellan
Alltså. Valet. Jag gillar demokratin i sverige, vi har ett flerpartisystem och vi har en massa fina politiker och olika åsikter. Tråkigt bara att alla partier går ihop och bildar block, ett rödgrönt, och ett blått. De klumpar ihop sig så att man inte längre kan avgöra vem som tycker vad, och röstar man på Vänsterpartiet, så får man ändå socialdemokraterna på köpet, fast socialdemokraterna gått mer och mer mot mitten. Röstar jag på Centern så får jag ändå den där pucko-Jan Björklund och hans muppiga skolpolitik på köpet, och Kristdemokraternas konstiga "Värna om kärnfamiljen"-åsikter, Vaddå för Jävla Kärnfamilj?!! Kärnfail säger jag. Och Kärnkraft, NEJ säger jag. NEJ.
Nä, USCH! Jag tror jag röstar blankt.
Idag
Idag har jag: blivit knuffad av en kravallpolis, sett polishundar och hästar in action, druckit vin och spelat fjantiga ölspel, och larmet gick när jag gick ut genom myrorna. Jag har köpt ett najs skärp och svart tröja. jag har var utklädd till luffarbrud och jag har hånglat. rätt okej ändå.
Syjunta
Idag kom vi fram till att lärarmötena måste vara rena rama syjuntan. Pia vet, utan att jag sagt nåt, att jag är singel igen och de visste redan första dagen att de bor i teckomatorp. De måste sitta där, på lärarmötena, med sina te och kaffekoppar med nån liten smörgås och skvallra.
ORKA
Jag orkar inte laga mat, jag orkar inte gå och köpa en tallrik, jag orkar inte gå ner och umgås med folk, jag orkar inte bry mig, jag orkar inte lyfta armarna, jag orkar inte duscha, jag orkar inte sy, jag orkar inte måla, jag orkar inte gå ut och gå, jag orkar inte bry mig igen, jag orkar inte med sociala koder, med samtal med främlingar, med det fina vädret som vill ha ut mig, med betongen, med allt detta tegel runt mig.
Jag tror att även om jag skulle komma iväg och bort lite, till Malmö, eller havet, eller den efterlängtade poolen, så skulle jag, så fort jag kom tillbaka hit känna mig som en kloss. Det skulle bara vara en tillfällig lösning. Jag är inte mycket för tillfälliga lösningar. Jag gillar inte att dricka alkohol när jag mår dåligt, jag mår ju bara ännu sämre av det. Visserligen gillar jag berusningen, men bara när den är klar och utan motiv. När den kan leva ut, och jag kan skratta högt från magen utan att en klump drar ner mig igen.
Ny Vår?
Jag funderar på om det är dags att gå vidare mot en ny vår. Dags att hitta ett nytt sammanhang. Det här känns inte längre som en plats för mig, men jag ska nog vänta lite, låta tankarna vandra runt lite till.
