Vi borde ses nåndag
Hur svårt kan det egentligen vara att fråga den frågan. Är det fel på mig, är jag socialt efterbliven, eller känner alla såhär. Snälla KP, är jag normal?
Kära Dagbok!
Jag har nu börjat skriva dagbok, och det känns som jag kommer fram till många saker. Det känns vettigt på något sätt. Pennan rör sig med tankarna på ett sätt, ingen som dömer en, och man kommer nånvart istället för att tankarna bara roterar. Allt känns bättre. Jag orkar inte hålla på att låtsas om saker och ting, och jag åt en mjukglass idag, för det sa Wallis att jag skulle, för att må bättre. Jag mådde bättre.
